Maj 2025

Gillar du snaps och är du intresserad av kryddning av snaps och kanske också snapsens historia? Då är Malörten den bästa kryddan.

Malörten med det latinska namnet Artemisia Absinthium, som betraktas som en tålig, aromatisk medicinalväxt med silvergröna blad. Den är en uråldrig medicinalväxt och dessutom alldeles utmärkt att krydda brännvin med. Dess läkande och helande egenskaper tillsammans med dess förmåga att sprida glädje, är väl dokumenterad i historien.

Malörten älskar sol och trivs bäst i väldrännerad, gärna sandbandad och mager jord. För mycket näring gör den ranglig. Malörten är relativt torktålig och ska vattnas sparsamt utan gödsling. Plantan kan med fördel klippas ner tidigt på våren för att befrämja buskighet. Malörten är härdig i zon 1-5 men rötterna bör täckas med löv i de kallare zonerna.

Vi som gillar en Bäsk, eller Malört som vi också kallar den lille rackaren, eller annan kryddad snaps är ingen majoritet av befolkningen. Detta kan man tycka vad man vill om men mest ska man nog tycka synd om de som ännu inte lärt sig njuta denna dryck. Kanske ska man också vara glad att t.ex. all Malört inte plockas i onödan – då räcker den till oss andra. En får vara glad åt det lilla.

Det finns lika många recept på ”himmalavad” Malört som det finns Malörtsälskare. Det är dessutom så att den vanligaste Bäskälskaren är Skåning av börd eller efter långvarigt boende. Undantag finns, men är sällsynt. Dock – en Skånings kynne är generöst och han vill därför ofta dela med sig och då också av sitt Malörtsrecept. Därför anordnar tex Bäskagillet Bäskaprovningar och omröstningar om årets bästa Bäsk och årets Bäskakung. Hur en ”redit go Malört” ska tillredas är var och ens expertkunskap och om det kan man diskutera länge och ofta.

Artemis, den grekiska gudinnan som givit sitt namn till den latinska beteckningen av Malörten – Artemisia Absinthium, var Apollons tvillingsyster och jaktens och den fria naturens gudinna. Hon var så kysk (pryd) att hon lät jägaren Aktaions hundar slita sönder honom när han hade sett henne bada naken

Artemisia Absinthium har olika släktingar som till nöds kan användas som brännvinskrydda. Dessa kan man prova och utlåta sig om. Man kan också diskutera huruvida man ska använda det svagare Brännvin Special (30%) eller vodka (40%). Här går också åsikterna isär. Ytterligare att ”ackedera” om är huruvida ”den lille” ska serveras rumstempererad eller väl kyld. Ska Malörten plockas den 24 augusti – Bartolemeinatten – eller går det bra när som? Ska Bäsken brännas av eller ska den stå med kvistar i spriten? Ska det vara traditionellt spetsglas eller kommer drycken till bättre rätt i annat glas?

Som ni ser på nedan etiketter har jag skapat två olika Bäsk till Gästis. Gästis Milda Bäsk gjord på Brännvin Special och Gästis Beska Bäsk gjord på vodka. Dessa går att få på Gästis och är gjorda på mitt vis med mitt recept. Jag ska vara storsint nog och säga att mitt recept behöver inte vara det bästa och jag kan också – efter noggrant provande – tänka mig att ändra eller justera receptet till de båda Gästis- Bäskarna.

Ni märker att jag ibland säger ”Malört” om både växten och drycken och ibland använder jag benämningen ”Bäsk”. Det spelar ingen roll vilken benämning man använder – båda är erkända och ”den lille” smakar lika gott oavsett namn. Synonymt med ”Bäsk” är ”Besk”.

Och inte att förglömma; till den lilla nubben hör ju ofta en nubbevisa eller snapsvisa. Vi kan ju även fundera på om genomsjungning av gamla och nya malörtsvisor ska ligga i Gillets intresse. Medlem nr 4 (Lasse ljungberg) har skrivit denna.

Sven Holmgren

Bäskmästare (än så länge) och Blannare